I flera år verkade spelindustrin vara en ostoppbar juggernaut, med intäkter som steg till stratosfäriska höjder tack vare alltmer omfattande titlar och explosionen av mobilspel.
När vi nu går in i mitten av 2020-talet finns det dock allt fler tecken på att branschen håller på att nå en platå.
Efter den pandemidrivna uppgången under 2020 och 2021 sjönk de globala spelintäkterna 2022. Denna minskning gav vika för en ljummen tillväxt på bara 0,5% 2023, vilket innebär att den globala spelmarknaden uppgår till cirka $184 miljarder, enligt uppgifter från Newzoo.
Även om det fortfarande är en imponerande siffra är det långt ifrån den tvåsiffriga procentuella tillväxt som branschen hade kommit att förvänta sig.
Avmattningen är ännu mer uttalad på mogna marknader som Nordamerika och Europa, där viktiga sektorer som konsol- och mobilspel närmar sig mättnad.
Intäkterna från mobilspel, som en gång drev på branschens fortsatta tillväxt, minskade faktiskt under 2022 och börjar först nu stabiliseras.
Intäktsstagnationen är dock bara en del av historien. Även om tillväxten avtar fortsätter kostnaderna för att utveckla AAA-spel i toppklass att stiga.
Budgetarna för stora varumärken som Call of Duty och Grand Theft Auto överstiger nu rutinmässigt $300 miljoner. Vissa titlar närmar sig kombinerade utvecklings- och marknadsföringskostnader på $660 miljoner, en svindlande summa som skulle ha varit otänkbar för tio år sedan.
De allt större budgetarna tvingar filmbolagen att ta det säkra före det osäkra och luta sig mot etablerade franchises och beprövade formler i stället för att ta risker. Innovation får stå tillbaka för iteration.
Det finns också bevis för att människor inte tycker om spel lika mycket som de en gång gjorde, och inställningen till lanseringar har sjunkit från 3,4/5 år 2014 till 2,9/5 år 2021.
Till och med intresset för de senaste CoD- och FIFA-spelen verkar ha avtagit. Även om vi har sett historiska utgåvor på senare tid, som till exempel Elden Ring, tog det cirka fem år att skapa till en kostnad av över $200 miljoner. Det är en titel som bara kommer en gång i en generation snarare än den bästa utgåvan under ett visst år, vilket sannolikt skulle ha varit fallet före 2020-talet.
De mänskliga konsekvenserna av denna finansiella press blir också allt svårare att bortse från. Uppsägningarna ökar i takt med att över 10.500 spelutvecklare förlorar sina jobb i över 30 studior bara under 2023.
Samtidigt brottas branschen med en stigande våg av facklig aktivism när arbetare slår tillbaka mot den ökända "crunch-kulturen" som länge har plågat spelutvecklingen.
Indie-invasionen
Mitt i spänningarna i AAA-studiorna får indieutvecklare allt större genomslag i branschen - en kraftfull motvikt till mainstream-spelutveckling.
År 2024 kommer indiespel att fem av de tio bästa placeringarna på Steams lista över de mest inkomstbringande. Titlar som Palworld ($6,75 miljoner i budget, 25 miljoner sålda enheter) och Enshrouded går hem hos spelarna och visar på potentialen för indiespel att nå kommersiell framgång i nivå med AAA-utgåvor.
Den ökande populariteten för indiespel är en del av en större trend, där marknadsandelen för indiespel på Steam växer från 25% 2018 till 43% 2024.
Även under år med efterlängtade AAA-lanseringar, som 2023 års Baldur's Gate 3 och Spider-Man 2, har indieintäkterna hållit sig stabila, vilket tyder på en robust och växande publik för dessa titlar.
Ökningen av indiespel återspeglar en växande aptit bland vissa spelare för nya upplevelser och kreativa risker.
Medan AAA-utveckling ofta fokuserar på etablerade franchises och beprövade formler, flyttar indieutvecklare fram gränserna och experimenterar med nya idéer.
Samtidigt har verktyg som Unity och Unreal Engine gjort spelutveckling av hög kvalitet mer tillgänglig, medan digitala marknadsplatser som Steam erbjuder en utmärkt plattform för att hitta publik. Många indiespel når framgång genom viral marknadsföring i sociala medier, vilket utmanövrerar de stora spelbolagens traditionella marknadsföringsstrategier.
Med detta som utgångspunkt är AI redo att ytterligare rubba maktbalansen i spelbranschen och omdefiniera själva kärnan i kreativiteten inom spelutveckling.
Genom att automatisera och effektivisera design- och skapandeprocessen kommer AI att jämna ut spelplanen ytterligare och göra det möjligt för små team och till och med individer utan teknisk expertis att skapa konkurrenskraftiga spelupplevelser.
Paradigmskiftet inom AI
AI:s potential att förändra spelbranschen har diskuterats i årtionden, men det är inte längre bara en teoretisk möjlighet.
Nya genombrott, såsom Googles GameNGen och DeepMind's Genie, ger en inblick i en framtid där AI styr speldesignen.
GameNGen kan generera helt spelbara nivåer av klassiska spel som DOOM i realtid, medan Genie kan trolla fram interaktiva 2D-miljöer från enkla bilder eller textmeddelanden.
Dessa genombrott är en del av en längre trend av AI-driven innovation inom spel, även om branschen fortfarande är mycket ung.
Resan började med tidiga milstolpar som IBM:s Deep Blue, som besegrade världsmästaren i schack Garry Kasparov 1997. Deep Blues seger var en milstolpe som visade att AI har potential att utmärka sig i regelbaserade, strategiska utmaningar.
Spola fram till 2016, och vi såg ett annat betydande steg med Google DeepMinds AlphaGo. Detta AI-system behärskade det gamla kinesiska spelet Go, som är känt för sin enorma komplexitet och för att vara beroende av intuition. Genom att besegra världsmästaren Lee Sedol med 4-1 visade AlphaGo att AI kan ta sig an områden som man tidigare trodde var förbehållna mänsklig intelligens.
Det var 2018 som forskarna David Ha & Jürgen Schmidhuber publicerade Världsmodellersom visar hur en AI kan lära sig att spela videospel genom att bygga upp en intern modell av spelvärlden.
Ett år senare, DeepMind's AlphaStar visade kraften i förstärkningsinlärning genom att bemästra det komplexa strategispelet StarCraft II och till och med tävla mot mänskliga toppspelare.
GameNGen, som representerar det senaste inom detta område idag, tränades på faktiska DOOM-spelfilmer, vilket gjorde det möjligt att internalisera spelets mekanik, nivådesign och estetik.
Den använder sedan denna kunskap för att generera nya nivåer i farten, kompletta med sammanhängande layouter och spelflöde.
Omvänt använder Genie en grundmodell för att generera interaktiva miljöer från mer friformiga inmatningar som skisser eller beskrivningar. Genom att träna på en mängd olika spelgenrer och visuella stilar kan Genie anpassa sig för att skapa innehåll med ett brett spektrum av estetik.
Under huven drivs dessa AI-system av djupa neurala nätverk, som håller på att bli spelmotorer i sig själva, kapabla att generera kompletta, spelbara upplevelser från grunden.
I grund och botten skapas spelvärlden inuti själva AI-systemet, inte genom traditionella programmeringstekniker utan av ett djupt neuralt nätverk som har lärt sig regler, mönster och strukturer för speldesign. Bftersom spelvärlden genereras av ett neuralt nätverk har den potential att vara mycket mer dynamisk och responsiv än traditionella spelmiljöer.
Samma nätverk som genererar själva världen kan också användas för att simulera NPC-beteenden, justera svårighetsgraden i farten eller till och med omforma miljön i realtid baserat på spelarens handlingar.
Med AI som sköter det tunga arbetet med världsbyggande och nivådesign är den optimistiska berättelsen att utvecklarna kommer att kunna fokusera på kreativa beslut på högre nivåer, som att skapa konst, koncept och berättelser.
Även om arbetstillfällen skulle riskeras, kommer AI säkert att vara den stora nivåhöjning som spelindustrin letar efter.
Stärker spelarna och förändrar affärsmodellerna
Den verkliga revolutionen kommer att kickstarta när dessa AI-verktyg placeras direkt i händerna på spelarna.
Föreställ dig en värld där spelare kan trolla fram titlar med några enkla kommandon, och sedan hoppa in och börja spela direkt.
Vill du kombinera den neondränkta stadsbilden i Cyberpunk 2077 med de frenetiska striderna i DOOM Eternal? Beskriv det bara för AI:n och se hur din idé blir verklighet.
Detta är en vision för de närmaste decennierna, men på kort sikt kommer AI att göra det möjligt för spelare att skapa och anpassa enklare spel efter sina unika preferenser.
En spelare kan till exempel använda ett AI-verktyg för att skapa ett plattformsspel där de definierar huvudpersonens förmågor, vilka typer av fiender de möter och stilen på de miljöer de färdas genom. Eller så kan de skapa ett pusselspel där de ställer in svårighetsgraden, det visuella temat och till och med vilka typer av pussel de stöter på.
I stället för att begränsas till professionella speldesigners kreativa inriktning skulle branschen kunna formas av miljontals spelares kollektiva kreativa bidrag.
I takt med att AI-verktygen för spelskapande blir mer sofistikerade kan de dessutom möjliggöra en ny generation av "prosumer"-spelskapare - spelare som suddar ut gränsen mellan konsument och skapare.
Detta nedifrån-och-upp-demokratiserade sätt att skapa spel kan i grunden förändra maktdynamiken inom spelindustrin. Istället för en toppstyrd modell där en handfull stora studior dikterar vilken typ av spel som görs, skulle vi kunna se framväxten av ett mer mångsidigt, spelarcentrerat spelekosystem.
Plattformar som tillhandahåller AI-verktyg för skapande och kuratering kommer att underlätta den tekniska sidan, ta en del av försäljningen av användargenererat innehåll eller ta betalt för tillgång till premiumfunktioner.
Att förverkliga denna vision för branschen kommer naturligtvis inte att ske utan enorma utmaningar. Frågor om innehållsmoderering, immateriella rättigheter, undanträngning av arbetstillfällen och intäktsdelning kommer alla att behöva hanteras.
Men hjulen är i rörelse. I takt med att tekniken fortsätter att utvecklas kan vi förvänta oss att se fler och fler exempel på att AI inte bara hjälper till med spelutveckling, utan i grunden omformar vad spel kan vara.
