På Consumer Electronics Show (CES) 2024 blev AI akronymen för dagen och nästan allt, från avancerade prylar till vardagsföremål, märktes med AI-taggen.
Den Kanin R1 och AI-robotar från LG och Samsung var bara toppen av isberget - AI fanns inbyggt i så vitt skilda produkter som kuddar och tandborstar.
AI-kudden från Motion Sleep är t.ex. utformad för att anpassa sig själv för att minska snarkningar, med hjälp av AI för att skilja mellan snarkljud och omgivande ljud.
När allt fler företag kallar sina algoritmer för AI måste man fråga sig hur vi kan skilja äkta AI från rena marknadsföringsmeddelanden.
Semantiken i begreppet "AI", som ofta bottnar i antropomorfismen att maskiner med AI är "intelligenta" på ett liknande sätt som vi eller andra organismer, leder till överdrivna förväntningar på vad AI verkligen innebär.
Själva begreppet "artificiell intelligens", som myntades på 1950-talet av datavetaren John McCarthy, gjorde då kanske området en björntjänst. Det frammanade bilder av kännande maskiner som snarare förde tankarna till science fiction än till teknikens verklighet.
Tidningsomslag och nyhetsartiklar från den här tiden föreställde sig att människor inom bara några år skulle leva sida vid sida med högteknologiska robotar.
Verkligheten slog snart till när forskarna brottades med den tidens begränsade datorresurser, vilket så småningom försatte branschen i en "AI-vinter" med långsam utveckling.
Tidigare former av maskininlärning har gett vika för dagens neurala nätverk och generativa AI, och inget företag vill missa det intresse som följer med det.
Trots tekniska framsteg är allmänhetens förståelse för och förtroende för AI fortfarande lågt, vilket leder till en allt större skillnad mellan vad företagen kallar AI, vad AI verkligen är och vad människor uppfattar att det är.
Arun Chandrasekaran, analytiker på Gartner, påpekade att det finns risker med en överdriven varumärkesprofilering av AI. "Det finns nu en sammanblandning av generativ AI och annan AI som kan göra fältet lite rörigt", konstaterade han.
Han varnade också för att "marknadsförare kan skjuta sig själva i foten när de gör reklam för något som i slutändan inte blir vad folk förväntade sig".
AI på osannolika platser
På CES sågs AI-tandborstar, kuddar, masker som man kan bära för att ha privata samtal på allmän plats och speglar som hjälper en att meditera.
Det fanns ljudsystem i bilar som byter musik under körning, AI-dammsugare som anpassar sugkraften utifrån ytanalys och tvättmaskiner som känner av olika tygtyper.
Samsungs AI-kylskåp har en kamera i kylskåpet som dokumenterar de olika varor du har.
Gränserna mellan AI för nyttans skull och AI för AI:s skull är mycket suddiga.
Walmart introducerade också AI-teknik, inklusive förstärkt verklighet (AR), drönare och generativ AI, för att förbättra shoppingupplevelsen. Detta inkluderar verktyg för produktsökning och påfyllning samt en ny AR-plattform för social handel kallad "Shop with Friends".
Det fanns också gott om uppriktiga idéer som förverkligades med hjälp av AI, som OneCourt, som presenterade ett haptiskt miniatyrfält som hjälper synskadade att "se" sportmatcher i realtid, med hjälp av beröringsbara lock som imiterar planens linjer.
Förutom den frenetiska märkningen av produkter som involverar "AI" väcker CES en annan relevant fråga: Vill vi ha eller behöver vi AI för alla aspekter av vårt dagliga liv, från matlagning till shopping och sömn?
Det är en knepig fråga, eftersom AI å ena sidan är en fantastisk nyhetsteknik. Titta bara på Rabbit R1 - en av de mer originella och innovativa produkterna som visades upp på CES. Rabbit förutspådde några hundra försäljningar den första dagen efter att förbeställningarna öppnats, men sålde över 10 000.
Du kan vara säker på att vissa köpare sveptes med av nyhetsvärdet av att äga en AI-enhet som Rabbit, förstärkt av dess nya varumärke, som spelar in i dess nyhet.
Och vem kan klandra dem? $199 är ett frestande pris för en teknisk leksak, som utan tvekan hjälpte till att svänga människor. Jag måste erkänna att jag hade Rabbit R1 i min shoppingväska innan jag insåg att frakt utanför USA kunde ta månader.
R1 kan visa sig vara en extremt användbar enhet, men det är svårt att förstå dess verkliga nytta. En toppkommentar på den officiella promovideon sa uppriktigt: "Jag vet fortfarande inte vad den här saken ens gör."
När vi började bygga r1 sa vi internt att vi skulle vara nöjda om vi sålde 500 enheter på lanseringsdagen. På 24 timmar har vi redan slagit det med 20 gånger!
10.000 enheter på dag 1!
Andra omgången finns nu tillgänglig på https://t.co/R3sOtVWoJ5
Förväntat leveransdatum är april-maj 2024. pic.twitter.com/XqaHqqk36L- rabbit inc. (@rabbit_hmi) 10 januari 2024
Det fanns en 24-minuters demo, men det var fortfarande ganska ambitiöst, med X-kommentatorer som återigen anmärkte i linje med, "Yo på din målsida pratar om vad den här produkten gör i mycket tydliga termer, jag förstår det inte" och "ser riktigt bra ut, men jag förstår inte varför det här inte bara är en app."
Vi presenterar r1. Titta på presentationen.
Beställ nu: https://t.co/R3sOtVWoJ5 #CES2024 pic.twitter.com/niUmjFvKvE
- rabbit inc. (@rabbit_hmi) 9 januari 2024
AI:s tvetydighet har inte heller gått branschobservatörer obemärkt förbi, och Eric Siegel, en expert på maskininlärning, beskriver hur "AI lider av en obeveklig, obotlig vaghet."
AI i marknadsföringen: ett förvirrat budskap
År 2017 utsåg Association of National Advertisers termen "AI" till årets marknadsföringsord.
Detta symboliserade hur AI har överskridit sina tekniska gränser och blivit ett allestädes närvarande slagord i reklam och produktpromotion. Marknadsföringsstrategier utnyttjar AI:s lockelse och mystik och lockar kunder och investerare som kanske inte förstår tekniken fullt ut, men som känner igen dess status som modeord.
I mitten av 2010-talet var det svårt att hitta mjukvaru- och SaaS-produkter som inte presenterades med någon form av AI eller maskininlärningsrelaterade marknadsföringsbudskap, som nu har spridit sig till fysiska produkter.
Den utbredda användningen av AI i marknadsföringen är en parallell till historiska exempel inom finanssektorn, där komplexa termer användes för att skapa en fasad av prestanda och tillförlitlighet.
De omfattande reformerna i början av 2000-talet innebar att finansbolagen fick större ansvar för att undvika fiktiva påståenden och fängslande modeord.
AI-produkter kanske inte är för den breda massan ännu
Företagen bör vara försiktiga när de integrerar AI i alla aspekter av sina produkter.
Integrationen av AI i produkter och marknadsföring, som vilket framgår av nyligen inträffade situationer som involverar Magic: The Gathering, Wacom och andra, visar att allmänheten kanske inte är så attraherad av tekniken som företagen kanske tror.
Under tiden, undersökningar har visat att förtroendet för AI och de företag som ligger bakom är lågt.
I vilket fall som helst, CES 2024 visade upp en teknikindustri förtrollade av AI, och tänjer ofta på begreppet så att det inte längre är meningsfullt att använda.
Å ena sidan visar den nya integrationen av AI i allt från kuddar till tandborstar hur flexibel tekniken kan vara.
Å andra sidan riskerar tekniken att hamna i en ständigt ökande spiral av tvetydighet och vaghet.
