FN:s generalförsamling antog en resolution om "trygga, säkra och pålitliga" AI-system som är i linje med målen för hållbar utveckling.
Utkastet till uppförandekod stöds av över 120 medlemsstater och understryker ett globalt åtagande att integrera hänsyn till mänskliga rättigheter i AI:s livscykel, från design till driftsättning.
Generalförsamlingen är ett viktigt forum inom FN och samlar alla 193 medlemsstater för att diskutera frågor som påverkar det internationella samfundet. Denna ganska informella resolution kommer inte med en omröstning utan "medsponsras" av medlemmar.
Denna resolution, som utarbetats av USA och tillgänglig här, erkänner AI:s potential att påskynda framstegen mot de 17 målen för hållbar utveckling, en rad sociala och ekonomiska strategier för att styra det internationella samfundet mot en mer välmående och stabil framtid.
Resolutionen erkänner också den växande digitala klyftan, med AI-makt i silo i västvärlden och i utvecklade länder - särskilt i USA.
Den uppmanar till internationell solidaritet och stöd för att stärka utvecklingsländerna, säkerställa inkluderande och rättvis tillgång till teknik och därigenom överbrygga den digitala klyftan och öka den globala digitala kompetensen.
USA:s nationella säkerhetsrådgivare beskrev resolutionen som ett "historiskt steg framåt" i styrningen av AI.
I sitt anförande inför resolutionen lyfte USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield fram den kollektiva ansträngning som ledde fram till detta samförstånd och sa: "Den inkluderande och konstruktiva dialog som ledde fram till denna resolution skulle kunna tjäna som modell för framtida samtal om AI-utmaningar."
Hon förklarade resolutionens roll i att stödja FN:s arbete, inklusive bidrag från Internationella teleunionen (ITU), Unesco och rådet för mänskliga rättigheter, för att skapa en universell strategi för styrning av AI.
Thomas-Greenfield sade att FN måste "styra denna teknik snarare än att låta den styra oss" och vägledas av "mänsklighet och värdighet, trygghet och säkerhet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter".
Viktiga punkter i resolutionen är bland annat:
- Internationell rätt och mänskliga rättigheter: I resolutionen bekräftas vikten av Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella avtal och förklaringar.
- Stöd för hållbar utveckling: Den erkänner potentialen hos trygga, säkra och pålitliga AI-system för att påskynda framstegen mot att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling genom att främja ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Uppmaning till globalt samarbete: Resolutionen uppmuntrar medlemsstaterna och andra intressenter, inklusive den privata sektorn och det civila samhället, att samarbeta för att utveckla regelverk och styrningsramar för AI.
- Fokus på utvecklingsländer: Den belyser utvecklingsländernas utmaningar när det gäller att hålla jämna steg med AI. Man uppmanar till ökat stöd till dessa länder för att säkerställa inkluderande och rättvis tillgång till AI-teknik.
- AI med människan i centrum: Resolutionen diskuterar människocentrerade AI-system och uppmanar till skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i alla skeden av AI-systemens livscykel, från design till avveckling.
- Inkluderande och rättvis AI-utveckling: Dokumentet främjar utveckling och användning av AI-system på ett sätt som är inkluderande, rättvist och gynnsamt för alla, särskilt utvecklingsländer och utsatta befolkningsgrupper.
- Datastyrning och gränsöverskridande flöden: Man erkänner den roll som data spelar i utvecklingen av AI och efterlyser en robust datastyrning.
- Engagemang från den privata sektorn: Resolutionen uppmuntrar den privata sektorn att följa internationella och nationella lagar, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Detta sällar sig till ett växande antal internationella ramverk och standarder som efterlyser styrning av AI, framför allt EU:s AI-lag.
