Den snabba ökningen av generativ AI har fängslat världen, men i takt med att tekniken utvecklas i en aldrig tidigare skådad takt har en kris uppstått: allmänhetens förtroende för AI-industrin har urholkats.
Edelman Trust Barometer 2024, en omfattande undersökning med över 32.000 respondenter i 28 länder, har visat en häpnadsväckande nedgång i det globala förtroendet för AI-företag, med förtroendenivåer som rasat från 61% till 53% på bara fem år.
USA har sett en ännu mer dramatisk nedgång, där förtroendet har sjunkit från 50% till 35% under samma period. Detta går tvärs över de politiska gränserna, där demokrater (38%), oberoende (25%) och republikaner (24%) alla uttrycker djup skepsis mot AI-industrin.
Tekniksektorn, som en gång i tiden hade allmänhetens förtroende, håller på att förlora sin glans. För åtta år sedan var teknik den mest betrodda branschen i 90% av de länder som Edelman undersökte.
I dag har den siffran sjunkit till bara 50%. Faktum är att tekniksektorn har förlorat sin position som den mest betrodda branschen på viktiga marknader som USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.
När det gäller specifika tekniker är förtroendenivåerna ännu mer oroande.
Medan 76% av de globala respondenterna litar på teknikföretag överlag, litar endast 50% på AI. Denna skillnad på 26 procentenheter är ännu mer uttalad inom områden som genbaserad medicin (skillnad på 23 procentenheter) och genetiskt modifierade livsmedel (skillnad på 40 procentenheter).
Den Edelman-studie visar också på en tydlig skillnad mellan utvecklade länder och utvecklingsländer i deras attityder till AI. Respondenter i Frankrike, Kanada, Irland, Storbritannien, USA, Tyskland, Australien, Nederländerna och Sverige avvisar den ökande användningen av AI med en marginal på tre mot en.
Däremot är acceptansen för AI betydligt större än motståndet på utvecklingsmarknader som Saudiarabien, Indien, Kina, Kenya, Nigeria och Thailand.
Vad är det som driver misstron mot den generativa AI-industrin?
Så vad är det som driver denna misstro?
Globalt sett toppar integritetsfrågor (39%), nedvärdering av mänskligheten (36%) och otillräckliga tester (35%) listan över hinder för AI-användning.
I USA är rädslan för samhällelig skada (61%) och hot mot det personliga välbefinnandet (57%) särskilt akut. Intressant nog ligger undanträngning av arbetstillfällen långt ner på listan över orosmoment både globalt (22%) och i USA (19%).
Dessa resultat stärks ytterligare av en nyligen Undersökning från AI Policy Institute genomfördes av YouGov, som visade att hela 72% av de amerikanska väljarna förespråkar en långsammare AI-utveckling, jämfört med endast 8% som vill skynda på den.
Undersökningen visade också att 62% av amerikanerna uttrycker oro för AI, vilket överskuggar de 21% som känner sig entusiastiska.
Nyligen uppkomna kontroverser, som t.ex. läcka med över 16.000 artistnamn kopplat till utbildning av Midjourneys modeller för bildgenerering och insideravslöjanden hos Microsoft och Googlehar bara ökat allmänhetens oro för AI-industrin.
Medan industritoppar som Sam Altman, Brad Smith och Jensen Huang är angelägna om att främja AI-utvecklingen för "det allmännas bästa", delar allmänheten inte nödvändigtvis samma entusiasm.
För att återuppbygga förtroendet rekommenderar Edelman-rapporten att företagen samarbetar med regeringen för att säkerställa en ansvarsfull utveckling och förtjäna allmänhetens förtroende genom noggranna tester.
Forskare och experter har fortfarande auktoritet, men behöver i allt högre grad delta i den offentliga dialogen. Framför allt vill människor känna att de har inflytande och kontroll över hur nya innovationer kommer att påverka deras liv.
Justin Westcott, Edelmans globala ordförande för teknik, sa träffande: "De som prioriterar ansvarsfull AI, som öppet samarbetar med samhällen och regeringar och som återför kontrollen till användarna kommer inte bara att leda branschen utan även bygga upp det förtroende som tekniken någonstans på vägen har förlorat."
Rädsla för det okända?
Genom hela mänsklighetens historia har framväxten av banbrytande teknik ofta åtföljts av ett komplext samspel mellan fascination, adoption och oro.
Det råder ingen tvekan om att miljontals människor använder generativ AI regelbundet nu, och undersökningar visar att cirka 1/6 av befolkningen i digitalt avancerade ekonomier använder AI-verktyg dagligen, och de allra flesta har åtminstone provat dem.
Studier från olika branscher visar att människor sparar timmar varje dag med hjälp av generativ AI, vilket minskar risken för utbrändhet och minskar den administrativa bördan.
Kommer generativ AI, precis som andra tekniker, att se en upprepning av denna cykel av oro och upptagning?
Tänk till exempel på tryckpressens genombrott på 1400-talet. Denna revolutionerande teknik demokratiserade tillgången till kunskap, banade väg för masskommunikation och katalyserade djupgående sociala, politiska och religiösa förändringar.
I samband med den snabba spridningen av tryckt material fanns det farhågor om risken för felaktig information, urholkning av auktoritet och störning av etablerade maktstrukturer.
Den industriella revolutionen på 1700- och 1800-talen medförde på samma sätt oöverträffade framsteg inom tillverkning, transport och kommunikation.
Ångmaskinen, telegrafen och fabrikssystemet förändrade samhällets struktur och skapade nya möjligheter till produktivitet och framsteg. Men dessa innovationer gav också upphov till farhågor om att arbetare skulle förflyttas, att rikedom och makt skulle koncentreras och att mekaniseringen skulle få avhumaniserande effekter.
Generativ AI är kanske representativt för en okänd och potentiellt oförutsägbar funktion. Den rädsla som omger den är inte ett helt nytt fenomen utan snarare ett eko av historiska mönster som har format vår relation till omvälvande innovationer.
Denna dissonans kring generativ AI återspeglar en djupare spänning mellan vår medfödda önskan om framsteg och vår rädsla för det okända.
Människor dras till det nya och potentiella i ny teknik, men vi brottas också med den osäkerhet och de risker som den för med sig.
I sitt magnum opus "Varat och intet" (1943) utforskar den franske filosofen Jean-Paul Sartre begreppet "ond tro", en form av självbedrägeri där individer förnekar sitt eget ansvar inför existentiell ångest.
När det gäller generativ AI kan den utbredda användningen av tekniken, trots växande misstro, ses som en form av ond tro, ett sätt att utnyttja fördelarna med AI samtidigt som man undviker de svåra frågor och etiska dilemman som tekniken ger upphov till.
Dessutom förstärker takten och omfattningen av utvecklingen av generativ AI dissonansen mellan antagande och misstro.
Till skillnad från tidigare tekniska revolutioner, som har pågått under decennier eller århundraden, sker AI:s framväxt i en aldrig tidigare skådad hastighet, som överträffar vår förmåga att fullt ut förstå dess konsekvenser och utveckla adekvata ramverk för styrning.
Denna snabba utveckling har lett till att många känner en känsla av svindel, som om marken under deras fötter förändras snabbare än de kan anpassa sig. Den har också visat på begränsningarna i våra befintliga juridiska, etiska och sociala strukturersom kämpar för att hålla jämna steg med AI:s transformerande kraft.
Vi måste arbeta för att skapa en framtid där fördelarna med denna teknik förverkligas på ett sätt som upprätthåller våra värderingar, skyddar våra rättigheter och främjar det allmänna bästa.
Utmaningen är att "det allmännas bästa" är något oerhört subjektivt och dunkelt. Det är en fras som företag som OpenAI använder ofta och som har en lite nervös diktatorisk ton.
I vilket fall som helst kommer det att krävas en öppen och ärlig dialog, en vilja att ta itu med svåra frågor och ett engagemang för att bygga broar av förståelse och förtroende för att vägleda generativ AI mot detta.
Rättssystemet måste också anpassas för att bana väg för en rättvis och transparent AI-utveckling som lämnar den här vilda västern-eran med dataskrapning och missbruk av immateriella rättigheter.
Då kan vi kanske se att förtroendet börjar stiga.
