President Joe Biden tog ytterligare ett steg mot att begränsa vissa amerikanska investeringar i högteknologiska sektorer i Kina, med hänvisning till nationella säkerhetsintressen.
Detta ny verkställande order inriktar sig på tre huvudsektorer: halvledare och mikroelektronik, kvantinformationsteknik och AI-system.
Den amerikanska regeringen har infört flera regleringar för att begränsa handeln med Kina under de senaste åren, i enlighet med en 25 år lång politik som syftar till att se till att landet ligger "två generationer efter" USA.
I oktober begränsade Biden-administrationen exporten av avancerade GPU-chip för AI i ett försök att hålla USA i framkant när det gäller generativ AI.
Dessa exekutiva order får dock inte alltid önskad effekt. I augusti 2022 publicerades till exempel en rapport från Registret konstaterade att cirka 94% av exporten till Kina hade fått grönt ljus trots restriktioner.
Bidens senaste order intensifierade diskussionerna om framtiden för USA:s investeringar "i känslig teknik och produkter som är kritiska för militären, underrättelsetjänsten, övervakningen eller cyberförmågan".
Dessa senaste regleringar berör främst private equity, venture capital och joint venture-investeringar. Regeringen förväntar sig att bli underrättad om de flesta investeringar som faller under ordern, och vissa transaktioner kommer att förbjudas.
I centrum för orderns fokus står kinesiska företag som utvecklar mjukvara för chipdesign och tillverkningsverktyg - en domän som till stor del domineras av USA, Japan och Nederländerna.
Kina driver på för att bygga en inhemsk tillverkning av chip industrin, men är fortfarande nästan helt beroende av import.
Politiska och ekonomiska konsekvenser
Även om detta kan öka spänningarna mellan de två globala supermakterna, betonade amerikanska tjänstemän att huvudsyftet är att hantera "de mest akuta" nationella säkerhetsriskerna snarare än att avbryta alla former av inkomstgenererande exportaktiviteter.
Kina är trots allt en stor köpare av amerikansk teknik - så uppoffringarna går i båda riktningarna.
Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, hyllade presidentens beslutoch underströk vikten av att "amerikanska investeringar inte går till att finansiera kinesiska militära framsteg".
En representant från den kinesiska ambassaden i Washington uttryckte sin besvikelse och menade att restriktionerna kan komma att påverka både kinesiska och amerikanska företag negativt. Liu Pengyu sade: "Kina kommer att följa situationen noga och bestämt värna om våra rättigheter och intressen."
Kinas handelsministerium var mer kritiskt och anklagade USA för att äventyra den globala industrin och leveranskedjorna. En talesman för ministeriet framhöll att sådana åtgärder strider mot de principer om fri marknad och rättvis konkurrens som USA historiskt har stöttat.
Emily Benson från Center for Strategic and International Studies (CSIS) förväntar sig att vissa AI-investeringar, särskilt de som är inriktade på militära tillämpningar, kommer att förbjudas, medan andra investeringar i sektorn kräver en anmälan till regeringen.
Benson lyfte fram administrationens utmaning att skilja mellan militära och icke-militära AI-tillämpningar och att definiera AI på ett korrekt sätt.
Kinesiska storföretag inom tekniksektorn köper Nvidia-chips för $5 miljarder
Kinas ledande företag fortsätter att fylla på sina lager med Nvidias högpresterande chip.
Baidu, ByteDance, Tencent och Alibaba har beställt chips till ett värde av $1 miljarder som ska levereras i år, med ytterligare $4 miljarder som ska levereras 2024, enligt Financial Times. Detta inkluderar cirka 100.000 A800-chip som ska levereras i år.
A800 är en modifierad GPU som utformats speciellt för den kinesiska marknaden - i huvudsak en försvagad form av Nvidias flaggskepp. Små mängder avancerade H100- och A100-chips tar sig till Kina och dyker upp i en blomstrande svart marknad där de säljs för nästan det dubbla priset.
I juni kommenterade Nvidias finanschef att eventuella restriktioner för export av AI-chip till Kina skulle kunna leda till "en permanent förlust av möjligheter för den amerikanska industrin".
Den här massiva GPU-ordern kan ge Kinas teknikindustri tillräckligt med datorkraft för att klara sig tills den inhemska chipindustrin drar igång.
Kapplöpningen om AI:s herravälde har bara börjat.
