Ett australiensiskt forskarlag under ledning av Monash University och Cortical Labs arbetar med att integrera artificiell intelligens med mänskliga hjärnceller.
Detta var samma team som förra året skapade DishBrain och programmerade mänskliga hjärnceller för att spela det klassiska videospelet Pong. Nu vill de se vilka förbättringar inom syntetisk biologi som kan uppnås genom att blanda in AI.
De potentiella tillämpningar som denna forskning kan leda till uppmärksammades av det australiska försvarsdepartementet och Office of National Intelligence, som gav teamet ett anslag på $600.000.
Docent Adeel Razi, från Monashs Turner Institute for Brain and Mental Health, säger att deras projekt "sammanför områdena artificiell intelligens och syntetisk biologi för att skapa programmerbara biologiska datorplattformar".
Razi sade att forskningen hoppas kunna skapa en ny nivå av maskinintelligens där en syntetisk biologisk intelligens kan "lära sig under hela sin livstid".
Nuvarande AI-system är redan bra på att lära sig nya färdigheter, men de hämmas av kontext- och minnesbegränsningar. Neurala nätverk för AI lider av något som kallas "katastrofal glömska". Detta beror på att artificiella neurala nätverk har en tendens att plötsligt glömma bort tidigare inlärd information när de lär sig något nytt.
Biologiska neurala nätverk, som de som är gjorda av mänskliga hjärnceller, är riktigt bra på att minnas. Att kombinera AI:s snabba inlärning med minnesförmågan hos mänskliga hjärnceller kan resultera i ny teknik som "så småningom kan överträffa prestandan hos befintlig, rent kiselbaserad hårdvara", enligt Razi.
Våra hjärnor är bra på livslångt lärande och deras förmåga att anpassa sig till förändringar är en av anledningarna till att människan fortfarande har ett försprång inom AI. Om robotar, självkörande bilar och andra autonoma enheter hade samma förmåga skulle det innebära ett stort steg framåt för AI-tekniken.
Det kan vi, men borde vi det?
FN uttryckte nyligen sin oro över de potentiella farorna med AI och organisationen Australians For AI Safety var också tydlig med sina känslor inför den senaste tidens utveckling.
I ett brev till Ed Husic, minister för industri, vetenskap och teknik i Australien, uppmanade organisationen honom att "erkänna att katastrofala och existentiella konsekvenser är möjliga" och sätta upp nödvändiga skyddsräcken för att förhindra dessa.
Talesmannen för Australians For AI Safety, Greg Sadler, sa "Det som är alarmerande är att även avsiktliga och metodiska organ som FN har erkänt potentialen för katastrofala eller existentiella risker från AI, men den australiska regeringen kommer inte."
När man hör att försvarsbudgeten finansierar forskning för att slå samman AI med mänskliga hjärnceller låter det lite som början på en B-klassig actionfilm, men det är verklighet. Å andra sidan är den potential för gott som denna teknik rymmer, som att hitta ett botemedel mot cancer eller fylla vägarna med säkra självkörande bilar, inte långsökt.
Utmaningen för lagstiftarna blir att hitta ett sätt att hålla jämna steg med den rasande takt som AI utvecklas i, så att människan inte skapar sin egen undergång.
